Nya lagerkrav från 2027: så förbereder du din verksamhet
Sverige inför nya krav på lagerhållning av sjukvårdsprodukter för regioner och kommuner. Bakgrunden är arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap inför kriser och krig och skapa en robustare försörjning av viktiga sjukvårdsprodukter.
Från den 1 januari 2027 får regioner och kommuner en lagstadgad skyldighet att lagerhålla sjukvårdsprodukter. Socialstyrelsen har samtidigt lämnat förslag på hur lagerhållningen ska utformas i praktiken.
Här går vi igenom vad som är beslutat, vad Socialstyrelsen föreslår och vad verksamheter kan börja förbereda redan idag.
Vad har hänt?
Skyldigheten för regioner och kommuner att lagerhålla sjukvårdsprodukter är beslutad och träder i kraft den 1 januari 2027.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram underlag för hur lagerhållningen ska utformas. Myndighetens förslag innebär som huvudregel att regioner och kommuner ska ha en omsättningslagring motsvarande en månads normalförbrukning av de sjukvårdsprodukter som omfattas.
Socialstyrelsen föreslår inte någon nationell lista över exakt vilka produkter som ska finnas i lager. I stället ska varje region och kommun bedöma vilka produkter som behöver lagerhållas utifrån den vård som bedrivs, den egna förbrukningen och lokala behov.
Det innebär att lagerhållningen kan anpassas efter verksamheten – behoven ser exempelvis olika ut inom kommunal vård, öppenvård och sjukhusvård.
Vilka produkter omfattas?
Enligt Socialstyrelsens förslag ska lagerhållningsskyldigheten omfatta fyra huvudsakliga produktgrupper:
- Läkemedel
- Medicintekniska produkter av förbrukningskaraktär
- Livsmedel för speciella medicinska ändamål
- Personlig skyddsutrustning av förbrukningskaraktär
Sjukvårdsprodukter som förskrivs till enskilda patienter ingår inte i Socialstyrelsens förslag.
För verksamheter som använder exempelvis förbandsmaterial, undersökningshandskar, munskydd, provtagningsmaterial och andra medicintekniska förbrukningsartiklar innebär det att många produkter som används i den dagliga vården kan bli aktuella för lagerhållning.
Vad betyder en månads normalförbrukning i praktiken?
Socialstyrelsens förslag bygger på principen om omsättningslagring. Det innebär att produkterna inte är tänkta att köpas in för att sedan ligga orörda i ett beredskapslager.
I stället ska lagret vara en del av den ordinarie verksamheten. Produkter används löpande och ersätts med nya samtidigt som lagernivån dimensioneras för att motsvara ungefär en månads normalförbrukning.
Det skapar en buffert samtidigt som produkterna omsätts, vilket minskar risken för att material blir gammalt eller behöver kasseras.
För verksamheterna innebär det samtidigt att frågor som lagerutrymme, hållbarhet, förbrukningsdata och regelbunden påfyllning blir allt viktigare.
Vem ansvarar för vad?
Regioner och kommuner får från den 1 januari 2027 en lagstadgad skyldighet att lagerhålla sjukvårdsprodukter. De behöver också bedöma vilka produkter som är relevanta utifrån den vård som bedrivs och den egna förbrukningen.
Regeringen beslutar om de närmare föreskrifterna för lagerhållningens innehåll och omfattning. Socialstyrelsens förslag utgör ett underlag för regeringens fortsatta arbete.
Leverantörer omfattas inte av den aktuella lagerhållningsskyldigheten. Däremot kan de nya kraven innebära förändrade inköpsmönster och ett större fokus på kontinuerlig leveranssäkerhet, lagerkapacitet och planerad påfyllning.
Tidslinje
2026: Socialstyrelsen har lämnat sitt förslag om hur lagerhållningen bör utformas. Förslaget har varit ute på remiss och regeringen arbetar vidare med de närmare reglerna.
1 januari 2027: Den lagstadgade skyldigheten för regioner och kommuner att lagerhålla sjukvårdsprodukter träder i kraft.
Förberedelserna har redan börjat. Under 2026 har staten bland annat avsatt medel till kommuner och regioner för att öka lagerhållningen och stärka beredskapen inför de nya kraven.
Så kan ni börja förbereda verksamheten redan idag
1. Kartlägg kritiska förbrukningsartiklar
Vilka produkter används kontinuerligt i verksamheten och vilka skulle snabbt påverka vården om de inte fanns tillgängliga? Börja med att identifiera de produkter som är viktigast för den dagliga verksamheten.
2. Ta reda på den faktiska förbrukningen
För att kunna dimensionera ett omsättningslager behövs kunskap om den normala förbrukningen. Historisk inköps- och förbrukningsdata kan ge en bra utgångspunkt för planeringen.
3. Se över lagerutrymme och hållbarhet
En större lagerhållning kräver utrymme. Samtidigt behöver produkternas hållbarhet och lagringsförhållanden tas med i planeringen. Ett fungerande omsättningslager bygger på att äldre produkter används först och kontinuerligt ersätts med nya.
4. Se över leveranssäkerheten
Diskutera med era leverantörer hur leveranser, lagerkapacitet och löpande påfyllning kan hanteras. En successiv lageruppbyggnad kan göra det lättare att planera både inköp och logistik.
5. Följ utvecklingen
Skyldigheten att lagerhålla sjukvårdsprodukter från den 1 januari 2027 är beslutad, men detaljer kring lagerhållningens innehåll och omfattning fastställs genom de närmare reglerna.
Vi på Bluebird Medical följer utvecklingen och uppdaterar informationen när mer är känt.
Så kan Bluebird Medical hjälpa till
Bluebird Medical levererar idag ett brett sortiment av medicintekniska förbrukningsprodukter och skyddsutrustning till vårdcentraler, kliniker, sjukhus och andra verksamheter inom vården.
I takt med att de nya beredskapskraven blir tydligare hjälper vi gärna till att se över förbrukning, produktbehov och hur ett löpande påfyllnadsflöde kan planeras för just er verksamhet.
Vill ni börja planera inför 2027? Kontakta oss så pratar vi vidare om era behov.
Källor: Socialstyrelsen, ”Socialstyrelsen lämnar förslag om lagerhållning av sjukvårdsprodukter”, publicerad 1 april 2026, samt information från Socialstyrelsen och Regeringskansliet om hälso- och sjukvårdens beredskap. Artikeln beskriver både beslutade lagkrav och Socialstyrelsens förslag till hur lagerhållningen ska utformas. Innehållet kan komma att uppdateras när de närmare reglerna har beslutats.