Stop Pressure Ulcers Day – så förebygger ni trycksår
Den 19 november är det Stop Pressure Ulcers Day. Dagen arrangeras av European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP) och infaller varje år den tredje torsdagen i november. Syftet är att sprida kunskap om trycksår till vårdpersonal, allmänhet och beslutsfattare.
Här går vi igenom vad ett trycksår är, vem som riskerar att få det och vad du kan göra för att förhindra det.
Vad är ett trycksår?
Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över ett benutskott. Skadan orsakas av tryck, ensamt eller i kombination med skjuvning.
Trycksår delas in i kategorier enligt det internationella klassificeringssystemet från EPUAP, NPIAP och PPPIA:
|
Kategori |
Så ser det ut |
|---|---|
|
1 |
Intakt hud med rodnad på ett avgränsat område som inte bleknar vid tryck |
|
2 |
Delhudsskada, ett ytligt öppet sår med rosaröd sårbädd |
|
3 |
Subkutant fett syns, men inte ben, sena eller muskel |
|
4 |
Djup fullhudsskada där ben, sena eller muskel är involverade |
|
Icke klassificerbart |
Sårbädden är täckt av fibrin eller nekros, så djupet går inte att avgöra |
|
Misstänkt djup hudskada |
Lila eller rödbrunt område med missfärgad intakt hud eller blodfylld blåsa |
För att upptäcka kategori 1 kan du använda fingertrycktestet: tryck med ett finger på rodnaden och se om den bleknar. På mörkare hud kan rodnaden i stället se lila, grå eller mörkare ut än huden runt omkring.
Var uppstår trycksår?
Var trycksår uppstår beror på hur personen ligger eller sitter:
- Rygg: korsbenet, ryggradens taggutskott och hälarna
- Sida: höfterna, knänas insidor och fotknölarna
- Mage: ansikte, bröstkorg, knän och fötter
- Sittande: sittbenen
Trycksår kan också orsakas av medicinteknisk utrustning, till exempel på näsvingarna av en sond.
Vem riskerar att få trycksår?
Riskfaktorer för trycksår är bland annat:
- nedsatt rörlighet och aktivitet, till exempel att vara sängliggande eller rullstolsburen
- fuktig hud
- nedsatt cirkulation
- undernäring och lågt vätskeintag
- hög ålder
- nedsatt känsel eller medvetandegrad
Risken ökar också i situationer där vården själv bidrar. Det kan vara långa väntetider på akuten, transporter, långa operationer eller långvarigt sittande eller sängläge.
Riskbedömning ska göras i början av en vårdperiod och upprepas regelbundet, särskilt om hälsotillståndet försämras. Den kliniska bedömningen kombineras med ett validerat instrument, till exempel Modifierad Nortonskala (MNS), RAPS eller PURPOSE T.
Så förebygger du trycksår
- Inspektera huden. En visuell hudbedömning är en del av det förebyggande arbetet. Kontrollera huden vid varje lägesändring.
- Ändra läge regelbundet. Lägesändringar ska följa ett individuellt schema. För sängliggande personer är två till tre timmar en vanlig gräns, och även små lägesförskjutningar hjälper.
- Fördela trycket. Använd en tryckfördelande madrass till personer med risk och alltid en tryckfördelande sittdyna när personer med risk sitter.
- Håll hälarna fria. Hälarna ska kontrolleras regelbundet och avlastas från underlaget, så kallade svävande hälar.
- Sköt om huden. Håll huden ren, torr och smidig. Använd en pH-balanserad rengöring eller mild tvål, mjukgörande kräm och barriärprodukter vid inkontinens.
- Tänk på nutritionen. Undernäring och lågt vätskeintag är riskfaktorer, så säkerställ tillräckligt intag av näring och vätska.
Förband som komplement
Enligt Vårdhandboken kan ett flerskiktsförband i polyuretanskum över benutskott, till exempel korsbenet, övervägas i förebyggande syfte. Det ska då bara vara ett komplement till de övriga förebyggande åtgärderna.
Har trycksåret redan uppstått behövs rätt sårvård. Vårt eget Bluebird Dressing Border Flexi+ är ett flerskiktsförband med absorberande polyuretanskum och ett kontaktlager av mjuk silikon. Det kan användas vid flera typer av sår, bland annat trycksår.
Checklista för att förebygga trycksår
- Riskbedömning i början av vårdperioden, och igen vid försämring
- Hudinspektion vid varje lägesändring
- Individuellt schema för lägesändring
- Tryckfördelande madrass och sittdyna vid risk
- Svävande hälar
- Ren, torr och smidig hud
- Tillräckligt med näring och vätska
Källor: EPUAP – Stop Pressure Ulcers Day; Vårdhandboken, Trycksår: Översikt, Riskfaktorer, Riskbedömning, Hudbedömning och Förebyggande åtgärder.